jag förvånar mig själv...
Och fortfarande, nästan dagligen, försöker jag nå sakerna
på översta hyllan, genom att stå på tårna, eller hoppa, eller stå
på ett ben på tå och häva mig upp på bänken under.
Jag kommer nog aldrig nå dit upp.
Men på nåt vis så försöker jag varje gång,
istället för att hämta en stol att klättra på.
Jag blir själv förvånad över mitt beteende....ibland...
Jag ropar - AAAANDEEERRRSSS!
Så kommer vinet ner från hyllan dit jag inte når :-)
Weeehooooo!!!!
Jag gör på precis samma sätt när det gäller sakerna i städskåpet... Undrar samma sak...
haha helt plötsligt kom jag på något jag läst på en humorbild! "Insanity.. Doing the same thing over and over again and expecting diffrent results"..
Konstigt! Hur kom jag tänka på det egentligen.. ;)
Kramisar
Man blir lätt hemmablind. Men nu när du öppnat ögonen så är det kanske dags för en liten ommöblering?
Du hoppas väl på att ha vuxit på längden plötsligt!?! :)
Ha ha, känner igen mig...ger liksom aldrig upp.
Vi borde vara födda med utfällbar pall:)
Kraaaaam
japp, man upphör aldrig att förvånas över sig själv :-)
Kan du inte skaffa en liten pall eller möblera om lite?? ;o)
För jag tror att jag kan garantera att du inte lär växa speciellt mycket på höjden längre!! ;o)
Menar du att du inte har vuxit på längden på 4 ÅR???? ;)
Sv: Men hallååå....Terry är ju Sveriges bästa medium.
Kram på dig!
du tror nog fortfarande att du växer :)
kramar
Jag har en lösning på det problemet. ;-)
Har länge tänkt att jag skulle blogga om det, men det har inte blivit av, men nu ska det bli av...
Så talar en sann optimist! Hahaha!
Jag är hon mamma alltid säger: ELLIIIIS KAN DU KOMMA OCH TA NED BLA BLA TILL MIG? JAG NÅR INTE.
